Inom investeringar betyder information makt. Målet med marknadssyn och artiklarna nedan är att hjälpa dig se meningsfulla nyheter och investeringstips mer korrekt än andra.
Flera europeiska länder – och Europaparlamentet – går till val i år. De stundande valen har lett till en intensiv diskussion i finanspressen som handlat om populister, splittrade parlament och risken för att politisk omvälvning ska skaka om Europas finansmarknader. Spanien är först ut med val 28 april, och osäkerheten kan växa i takt med att valdagen närmar sig. Men vi tror att osäkerheten kommer att avta snabbt. Det är sannolikt att valresultatet leder till fortsatt status quo – ett politiskt dödläge som är positivt för aktiemarknaden.
Många ekonomijournalister hävdar att tredje kvartalets långsammare tillväxt inom euroområdet innebär att en lågkonjunktur är att vänta, men vi anser att en sådan slutsats är förhastad. Ur vår synvinkel verkar motvinden för tillväxten något överskattad. Särskilt med tanke på att underliggande ekonomiska fundamenta tyder på att euroområdets ekonomi står stadigt.
Det finns många olika typer av ekonomiska indikatorer. Vissa av dem är smått besynnerliga. Ta till exempel slipsindikatorn, som hävdar att män köper smalare slipsar under tuffa tider. Eller konservindikatorn, som säger att konsumenter köper mer konserver under en lågkonjunktur. Det finns även mer traditionella indikatorer, som till exempel statistik över detaljhandelsförsäljning och industriproduktion.[i] Investerare är alltid på jakt efter ledtrådar som kan ge dem en antydan om vart ekonomin är på väg, men det kan vara svårt att sålla bland informationen – särskilt när olika källor motstrider varandra. Som investerare är det viktigt att vara selektiv. Men hur ska en investerare veta vilken information som är värd att lägga tid på? För att förstå vilken typ av information som är relevant för aktiemarknaden måste man först förstå vilka mätvärden som är tillbakablickande och vilka som kan förutspå ekonomins framtida riktning.
Varje månad svarar tusentals företag över hela världen på en undersökning från researchföretag som IHS Markit[i], detta i syfte att försöka bedöma huruvida den ekonomiska aktiviteten växer eller krymper. Dessa undersökningar ligger till grund för en ekonomisk indikator som kallas för inköpschefsindex, eller PMI (Purchasing Managers’ Index). Enligt vårt synsätt är inköpschefsindex en praktisk ekonomisk indikator, men den misstolkas ofta. Vi hoppas att följande introduktion ger dig de verktyg du behöver för att kunna analysera mediebevakningen av inköpschefsindex och förstå hur det relaterar till ekonomin och aktiemarknaden.
Mario Draghi lämnar inte sitt uppdrag som chef för den Europeiska centralbanken förrän i oktober nästa år, men vi ser redan spekulationer om hans efterträdare i finansmedier. Många investerare undrar hur Draghis efterträdare kommer att hantera euroområdets penningpolitik. Kommer euroområdet att försvagas när mannen som lovade att göra ”vad som än krävs” för att rädda euron lämnar sin post? Finanspressen verkade lättad efter att Bank of Englands chef, Mark Carney, tillkännagav att han kommer att fortsätta på sin post till och med januari 2020. Många experter var oroliga över att en tidigare sorti skulle kunna äventyra Storbritanniens ekonomi under en potentiellt stormig Brexit-process. Enligt vårt synsätt har dessa händelser inte alls lika stor inverkan som media vill få oss att tro. Individuella centralbankers styrkraft över marknaden – eller till och med penningpolitiken – är inte lika stor som många verkar tro.
Många investerare väljer att göra en utvärdering av sin investeringsportfölj vid årets slut. Vi anser att det är mycket lämpligt att du ser över dina investeringar, en eller flera gånger om året. Vi misstänker dock att en årlig granskning kan leda till frestelsen att stuva om investeringarna baserat på förra årets resultat, vilket i ett längre perspektiv inte nödvändigtvis är ett bra beslut. Vi anser att investerare bör granska sina portföljer genom att utvärdera huruvida deras övergripande strategi ligger i linje med deras långsiktiga mål, behov av penningflöde, risktolerans och tidshorisont (hur länge dina tillgångar måste räcka) – inte genom att ödsla tid på vilka aktiekategorier som gick bäst eller sämst under året.
Efter en osäker start på året har de globala aktiemarknaderna stigit med 8,4 procent fram till och med 31 maj 2018.[i] I media varnas det om att aktiemarknaderna återigen kan vackla på grund av ett antal olika faktorer. De omständigheter som lyfts fram är bland annat det eskalerande handelskriget mellan EU och USA, geopolitiska spänningar över Iran som kan få konsekvenser för europeiska företag, och att centralbankerna, till exempel ECB, börjar föra en mer restriktiv penningpolitik. På grund av det instabila politiska läget rekommenderar vissa strateger penningmarknaden som en lämplig säkerhetsbuffert mot marknadsnedgångar. Vi tror dock att investerare med långsiktiga tillväxtmål och längre tidshorisonter utsätter sig för stora möjlighetskostnader i missade avkastningar (se utförlig diskussion nedan) om de sitter på stora mängder kontanter under tjurmarknader, vilket i sin tur kan leda till att det blir svårare att uppnå långsiktiga målsättningar.
Marknaden. Finansmedia pratar ofta om marknaden som om den vore en människa. Ibland är marknaden nervös. Ibland är den entusiastisk. Experter hävdar också att den kan ignorera och underskatta risker. Ibland är marknaden likgiltig. Ibland är marknaden effektiv. Vad betyder den här jargongen? Och vad betyder ordet marknad när media använder det? Här följer en liten introduktion till medias bevakning av aktiemarknaden.
Så här fungerar demokratin under vad vissa statsvetare anser vara dess idealiska (och mycket förenklade) form: Som väljare föredrar du en viss politik framför en annan. Du lägger din röst på politiker som stöder denna politik – och om tillräckligt många röstar likadant, börjar dessa politiker omsätta politiken du förespråkar till lagar i landet. Naturligtvis lever inte verkligheten upp till detta ideal. I stället verkar politikerna mest tjafsa och gapa och inte få mycket gjort. Situationen beskrivs bäst som ett politiskt dödläge och är förstås knappast populärt. Vi tror däremot att investerare kan ha nytta av att förstå de möjliga fördelarna med dödläget. Trots dödlägets dåliga rykte, menar vi att det på flera sätt kan vara positivt för aktier. Årets politiska utveckling i Tyskland, Italien och USA bör utvidga dödläget till hela den industrialiserade världen, vilket vi anser vara ett av skälen till att den nuvarande tjurmarknaden fortsätter.
Marknadsvolatiliteten återkom med ordentlig kraft i början av 2018, långt ifrån 2017 års relativa lugn. USA:s aktiemarknader föll med över 10 procent under tio handelsdagar, mätt i amerikanska dollar – och tog sig officiellt över gränsen för att vara en korrigering.[i] Eurozonens marknader låg inte långt efter. Vad bör en långsiktig investerare göra när en plötslig och brant volatilitet slår till? Vi tror att det allra viktigaste för en investerare är att behålla sitt lugn och undvika oövervägda handlingar – detta är av yttersta vikt för framgångsrika investeringar.