Många ekonomijournalister hävdar att tredje kvartalets långsammare tillväxt inom euroområdet innebär att en lågkonjunktur är att vänta, men vi anser att en sådan slutsats är förhastad. Ur vår synvinkel verkar motvinden för tillväxten något överskattad. Särskilt med tanke på att underliggande ekonomiska fundamenta tyder på att euroområdets ekonomi står stadigt.
Det stämmer att euroområdets tillväxt har saktat ner, BNP under tredje kvartalet steg med 0,7 procent på årsbasis, vilket är den långsammaste tillväxten sedan lågkonjunkturen upphörde för ungefär sex år sedan.[i] (Bevis 1)Många fokuserade på att Tysklands BNP gick ner med 0,8 procent under det tredje kvartalet – något vi tror är en engångsföreteelse som förmodligen bottnar i att nya utsläppsregler från EU orsakade ett stillestånd i biltillverkningen – och att Italiens tillväxt stannade på 0,1 procent under samma kvartal.[ii] Men alla länder inom euroområdet går inte åt samma håll. Frankrikes BNP växte med 1,7 procent jämfört med andra kvartalet. Spaniens tillväxt gick upp till 2,4 procent från 2,3 och Österrike gick framåt till 1,7 procent från 1,1.[iii] Tredje kvartalet är historia nu, men inköpschefsindex (PMI) sjönk till sin lägsta nivå på två år i oktober. IHS Markits inköpschefsindex för oktober månad (som kombinerar inköpsindex för både tillverknings- och tjänstesektorn) föll till 53,1 från 54,1 i september.[iv] Ett tal över 50 innebär fortfarande expansion, men de sjunkande siffrorna visar att färre företag rapporterade tillväxt.
Bevis 1: BNP-tillväxten har saktat ner
Källa: Eurostat, per 2018-11-16. Faktisk BNP för euroområdet från första kvartalet 2008 till tredje kvartalet 2018.
Men långsammare tillväxt betyder inte automatiskt att vi står inför en lågkonjunktur. Som vi ser i Bevis 1 så har euroområdets tillväxt gått både upp och ner sedan expansionen inleddes år 2013. Under andra kvartalet år 2016 sjönk exempelvis BNP från 2,8 procent till 1,1 procent. Men det var inget förebud för en lågkonjunktur. Istället växte BNP under det tredje kvartalet. Svackor under 2014 och 2015 visade sig vara tillfälliga, trots panikartade kommentarer i media. Marknaden fungerar inte på samma sätt som en boll i rullning. Kvartalsvisa data kan gå både upp och ner.
Många oroar sig i dag över ett globalt handelskrig, italienska budgetbråk och Brexit. Dessa orosmoln kan dämpa det känslomässiga läget hos investerare, men deras påverkan bör inte överskattas. De handelstullar som har införts hittills utgör endast en bråkdel av världens sammanlagda BNP – mindre än 0,3 procent – så de är alldeles för små för att kunna sätta stopp för den ekonomiska expansionen.[v] Italiens politiska osäkerhet kan få kortsiktiga negativa konsekvenser, men så fort företag får den klarhet de behöver kommer den normala kommersen att fortsätta som vanligt. Samma sak gäller enligt vårt synsätt Brexit. När investerare fått mer klarhet i hur Brexit kommer att se ut, har de också möjlighet att agera därefter.
Dessutom pekar många indikatorer på tillväxt framöver. Avkastningskurvan – som representerar avkastningen på obligationer från en viss emittent, från kortfristiga till långfristiga löptider – är positiv och börjar bli brantare. Enligt den Europeiska centralbanken är den genomsnittliga räntan på 10-åriga statsobligationer 1,9 procent högre jämfört med tremånadersräntan.[vi] Under de senaste två åren har euroområdets avkastningskurva blivit 0,3 procent brantare.[vii] Utlåningen har ökat. Bankerna finansierar sin utlåning, som för det mesta är långsiktig, med kortsiktiga lån, så avkastningskurvan visar hur lönsamt det är för bankerna att bevilja lån. Ju större gapet är mellan långfristiga räntor och kortfristiga räntor, desto mer lönsamt blir det för bankerna att låna ut pengar. I oktober steg euroområdets privatlån med 3,3 procent på årsbasis, den högsta noteringen på nästan 10 år.[viii] (Bevis 2) ECB:s senaste undersökning gällande bankers utlåning pekar på att finansiella institutioner är mer benägna att låna ut pengar.[ix] Ökad efterfrågan på lån från både företag och privatpersoner bör fortsätta fungera som en drivkraft för ekonomisk tillväxt enligt vår åsikt.
Bevis 2: Utlåningen har ökat
Källa: ECB, per 2018-11-28. Lån till den privata sektorn har justerats för låneförsäljning, värdepapperisering och nominell räntekompensation, januari 2008 till oktober 2018.
Många experter hävdar att euroområdets inbromsning innebär att en lågkonjunktur står runt hörnet, men vi anser att en sådan synvinkel ignorerar många förmildrande omständigheter, vilket pekar på att investerares sentiment underskattar verkligheten. Enligt vår uppfattning är euroområdets ekonomiska grundvalar mycket mer stabila än vad många verkar tro. Baserat på vår analys och research bör dessa förutsättningar innebära medvind för marknaden, i takt med att tillväxten består och orosmolnen skingras.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”).
Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
[i] Källa: Eurostat, per 2018-11-16. Faktisk BNP för euroområdet från första kvartalet 2008 till tredje kvartalet 2018.
[ii] Källa: Eurostat, per 2018-11-16.
[iii] Ibid.
[iv] Källa: IHS Markit per 2018-11-06.
[v] Källa: IMF, USA:s handelsdepartement, Kinas handelsdepartement, American Action Forum, CNN, Politico och Peterson Institute for International Economics, per 2018-11-02. IMF:s uppskattning av global BNP (i USD) var 87,5 biljoner i april 2018.
[vi] Källa: ECB, per 2018-11-08. ECB:s avkastningskurva för ”alla obligationer”, per 2018-11-07.
[vii] Ibid. ECB:s avkastningskurva för ”alla obligationer”, per 2016-12-07. ECB tillkännagav den första minskningen av stödköp 2016-08-12.
[viii] Källa: ECB, per 2018-11-28. Lån till den privata sektorn har justerats för låneförsäljning, värdepapperisering och nominell räntekompensation, oktober 2018.
[ix] Källa: ECB, per 2018-10-22. ”Utlåningsundersökning för euroområdets banker”, tredje kvartalet 2018.
