Även om rubrikerna i finansmedier ofta tycks domineras av ekonomiska och politiska händelser tror vi att investerarnas förtroende – och hur det förhåller sig till verkligheten – är viktigare när det gäller att förutse marknadens troliga riktning. Förtroendet, även kallat sentiment, kan vara svårt att mäta eftersom det är en kvalitativ drivkraft. Men våra undersökningar pekar på att det kan finnas saker som investerare kan titta på för att bättre förstå rådande förtroende.
Framåtblickande P/E-tal
Detta P/E-tal dividerar aktiekurserna med analytikers konsensusberäkning av företagens vinster under de kommande 12 månaderna. Ett högre P/E-tal innebär att investerarna är villiga att betala mer för framtida vinster. Investerare blir i allmänhet mer benägna att köpa aktier till en högre kurs om förväntningarna på framtida lönsamhet har stärkts. Framåtblickande P/E-tal kan alltså betyda att sentimentet börjar bli mer optimistiskt. För att kunna tolka detta tal är det viktigt att förstå varför P/E-talet stiger. Om det beror på försvagade vinster sviktar kanske inte måttet registrerar någon ökad optimism.
Vår uppfattning är att P/E-talen inte kan användas för bedömning av tidsperspektiv. Våra undersökningar visar också att det inte finns någon betydande korrelation mellan P/E-talen och aktiemarknadens avkastning. P/E-talen kan gradvis öka under lång tid i takt med att tjurmarknaden mognar och investerarna får allt större tillförsikt. Dock tror vi att en kraftig uppgång kan vara talande vad gäller extrema förtroendesvängningar.
Börsintroduktioner
Vid börsintroduktioner kommer ett privatägt företag in på aktiemarknaden för första gången vilket gör det möjligt för allmänheten att köpa aktier. Eftersom företag i regel avstår från börsintroduktioner om de inte är optimistiska vad framtida vinster beträffar kan ett ökat antal börsintroduktioner vara ett tecken på ett stegrat marknadsförtroende. Vi tror också att börsintroduktionernas kvalitet kan säga något om var i marknadscykeln vi befinner oss. Om merparten av de företag som börsintroduceras har hållbara affärsmodeller, bra balansräkningar och solida intäkter, menar vi att det i regel pekar på en rationellt optimistisk marknad. Men om merparten av de nyintroducerade företagen håller låg kvalitet, och bolagen rycks med i en hysteri och stressar fram en börsintroduktion utan vare sig kassaflöde eller en hållbar plan för att uppnå detta – och marknaden belönar dessa introduktioner – då kan det vara ett tecken på eufori, vilket innebär att investerare har orimligt höga förväntningar.
Undersökningar av investerares förtroende
Dessa undersökningar går ut på att mäta hur stor andel av investerare som är optimistiska eller pessimistiska vad aktier beträffar. När tjurmarknader mognar och goda nyheter blir vanligare brukar allt fler investerare beskriva sig som optimistiska, vilket ger förhöjda värden i förtroendeundersökningar. En enskild undersökning säger inte särskilt mycket, men om många undersökningar visar på stor optimism – särskilt under längre tid – kan det signalera att investerarnas förväntningar har trissats upp alltför högt, vilket kan göra dem blinda för försämrade ekonomiska grundvalar. Om undersökningarna dessutom ställer frågor om människors uppfattning av både den aktuella och framtida situationen kan skillnaden däremellan vara talande. Våra undersökningar har visat att framtidsförväntningarna brukar vara förhållandevis stabila, medan bedömningarna av nuläget är desto flyktigare. Om sentimentet för den nuvarande tidsperioden slår i taket, jämfört med de mer stabila framtidsförväntningarna, tror vi därför att det tyda på eufori på marknaden.
Handelsflöden
Varje vecka mäter Investment Company Institute (ICI) hur mycket pengar som flödar in och ut ur aktiefonder och, sedan mitten av 2016, även börshandlade fonder (ETF:er). Även om förhållandet inte är perfekt, antyder större ingående penningflöden att investerarnas hunger för aktier ökar, vilket signalerar en bred optimism för marknaderna, medan ett ihållande utflöde kan tyda på pessimism. Även om data som omfattar börshandlade fonder ännu inte testats under en hel marknadscykel, under de två år som det funnits, har fluktuationerna i stort sett följt de övriga mått för sentiment som vi bevakar.
Marginallåneskulder
Marginallån innebär att pengar lånas för att finansiera inköp av aktier och andra värdepapper. Även om den absoluta nivån inte säger särskilt mycket – aktiernas marginalbalans brukar stiga tillsammans med marknaderna – kan en hastig acceleration signalera ett utvidgat förtroende genom att den återspeglar en hastig ökning av investeringar med stor hävstång. Enligt våra analyser brukar denna nivå av överflöd ofta förekomma vid marknadstoppar.
Stämningen i medierna
Det kan vara knepigt att mäta detta, och vi menar att det är mer konst än vetenskap, men vi tror att det är en avgörande beståndsdel av sentimentet. För att få en uppfattning kan du ställa dig frågan: möter rubrikerna goda ekonomiska nyheter med skepticism och överdriver de risker? Eller tonar de ner svaga data och överdriver positiva? Framställer de marknaden som ytterst sårbar eller som helt osårbar? Brukar man i bevakningen av aktiemarknadsanalytiker håna dem som är optimistiska eller driva med dem som är pessimistiska? Vi tror att merparten av finansmediernas bevakning brukar röra sig långsamt från den ena ytterligheten till den andra under tjurmarknadens gång. En stor del av tiden ligger den förmodligen någonstans däremellan. Enligt vår marknadshistoriska analys kan rationell optimism – då medierna gör en korrekt iakttagelse av positiva ekonomiska grundvalar utan att okritiskt dra samma slutsatser om framtiden – under en längre tid hänga ihop med stigande aktiekurser. Utifrån vår erfarenhet bortser mediebevakningen under euforiska perioder från dåliga nyheter och skämmer ut den som trotsar den allmänna uppfattningen och i stället förutspår problem på aktiemarknaden.
Vår genomgång av den dagliga nyhetsskörden tyder på att medierna för närvarande är rationellt optimistiska – de bekräftar den rådande tillväxten, men är ändå oroliga över upplevda hot mot tjurmarknaden. Vi anser dock har bevakningen av euroområdet varit lite mer skeptisk, kanske för att skuldkrisen 2011–2013 och den påföljande regionala björnmarknaden ännu är i förhållandevis färskt minne. Vi tror att detta lämnar ytterligare utrymme för euroområdets aktier att överraska. Men vi ser ännu ingen eufori utanför euroområdet heller – bara ett gradvis stegrande sentiment som överensstämmer med allmänt positiva ekonomiska grundvalar världen över.
Till sist en viktig varning: Det här är inte en fullständig lista över alla faktorer som påverkar sentiment och vi anser inte att de talar för det ena eller andra var för sig – bara att de har potential att berätta något inom ramen för en bredare undersökning av investerarnas sinnesstämning, särskilt i jämförelse med ekonomiska och politiska grundvalar. Att lära sig förstå hur man avläser indikatorer för sentiment kan, anser vi, hjälpa investerare att jämföra de allmänna förväntningarna med verkligheten.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”).
Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och avkastning kommer att variera i enlighet med de globala aktiemarknaderna och internationella valutakurser.
