Oavsett vad man har för investeringsstrategi är det viktigt att kunna mäta portföljens resultat på rätt sätt, men det är inte alltid helt enkelt. Tillförlitliga mått på hur ens aktier, räntepapper och sparinstrument går kan hjälpa en att hålla kursen på vägen mot ens långsiktiga finansiella mål, så därför bör sådana här mått vara en integrerad del av processen. I den här artikeln diskuterar vi några tips och saker att tänka på.
Till att börja med är det viktigt att inte förvänta sig plusresultat varje gång man mäter hur investeringarna har gått. Under loppet av en dag, månad, eller i vissa fall till och med ett eller flera år kan portföljvärdet gå upp eller ner – det hör till sakens natur när man investerar. Investeringsstrategin bör vara upplagd för att nå ens långsiktiga mål, och det kan innebära att man kan behöva tolerera en del kortsiktig volatilitet under resans gång. Det betyder självklart inte att man ska strunta i att mäta portföljens resultat helt och hållet. Det betyder bara att man måste sätta in det i sitt sammanhang.
Det finns en rad olika faktorer man behöver tänka på när man ska mäta resultat – och de beror till stor del på vilka mål man har och hur man har satt samman portföljen.
Din finansrådgivare bör hjälpa dig att identifiera vilka faktorer som är relevanta för dig och dina mål. Väljer man fel faktorer är det lätt hänt att man står där med felaktiga beräkningar och, i slutändan, fel slutsatser. Oavsett vilken investeringsstrategi och uppsättning av tillgångsklasser man har bör samtliga nedanstående faktorer beaktas för effektiv resultatmätning:
Beräkning av avkastning relativt ett jämförelseindex – Ett jämförelseindex kan vara ett praktiskt verktyg när man sätter samman portföljen, och kan användas för att utvärdera hur bra portföljen går. Jämförelseindexet bör väljas så det matchar tillgångarna som passar för dina mål. Om dina mål till exempel kräver 100 procent aktier kan du välja ett brett, globalt aktieindex – som MSCI World – som jämförelseindex. Jämförelseindexet ska vara grunden som portföljen byggs på. Man kan bygga en portfölj med tyngdpunkt på de delar av marknaden som man tror kommer gå bäst, och mindre tyngd på de delar som man tror kommer gå mindre bra, men jämförelseindexet bör fungera som ett ankare. Ju längre bort från jämförelseindexet portföljen rör sig, desto större risk kan man vara utsatt för.
När man väl har byggt upp en portfölj tjänar jämförelseindexet som hjälp för att mäta resultatet över tid. Men kan utvärdera hur väl investeringsstrategin har fungerat genom att jämföra resultatet, netto efter avgifter, med hur jämförelseindexet har gått.
Kapitaltillväxt – Detta är, tillsammans med utdelningar och ränteutbetalningar, en av de största delarna av totalavkastningen. Kapitaltillväxt är all ökning av en tillgångs värde över inköpspriset.
Inkomst – Utdelningar eller ränteutbetalningar från värdepapper som aktier eller obligationer, oftast redovisat som en årlig siffra.
Avgifter och kostnader – Beroende på ens portfölj och kapitalförvaltare kan det vara många kostnader man måste ta hänsyn till. En av dem är courtage, en avgift man ofta får betala när man köper och säljer värdepapper. Andra kostnader kan vara förvaltningsarvoden för fonder som man är investerad i, avgifter till rådgivaren som hjälper en att välja värdepapper och så vidare. Om du är osäker på vilka avgifter du betalar är det bara att fråga din investeringsrådgivare. Om du inte anlitar någon rådgivare kan du fråga ditt förvaringsinstitut. Avgifter, i synnerhet återkommande avgifter, kan bromsa portföljens utveckling, så det är viktigt att väga in effekten av dem.
Portföljens kassaflöden – Den här faktorn är viktig, men förbises lätt och kan vara svår att ta in i kalkylerna på rätt sätt. Om du tar ut pengar från portföljen ska det inte påverka det uppmätta resultatet. Det skulle ju knappast ge en rättvis bild av portföljstrategin om ett uttag på 10 procent skulle likställas med att portföljen backade 10 procent. Det finns många sätt att ta med uttag i beräkningarna av portföljresultatet, och man bör vikta varje uttag efter hur länge den summan var investerad. Det här kan som sagt vara knepigt för en lekman, så man kan behöva be sin rådgivare om hjälp med att räkna rätt här, så man får en rättvisande bild av portföljens resultat.
Totalavkastning – Totalavkastningen bör täcka alla dessa faktorer. Den bör omfatta portföljens totalavkastning – kapitaltillväxt och inkomster – och vara netto efter avgifter och portföljuttag. När totalavkastningen har beräknats kan du jämföra den med totalavkastningen för jämförelseindexet.
Skatteeffektivitet – Det är kanske inte lämpligt att ta med skatter i beräkningen av portföljresultatet, men man bör definitivt ha skatterna i åtanke. Reavinstskatt, kupongskatt med mera måste övervägas för att beräkna portföljvärdet efter skatt. Man bör studera reglerna för skattelättnader och hur eventuella förändringar skulle kunna påverka ens förmögenhet på längre sikt.
Oftast är det enklast att jämföra ens portföljavkastning med ett index med liknande sammansättning för att få en uppfattning om huruvida man är på rätt kurs. Det är därför som portföljen bör vara uppbyggd för att följa ett jämförelseindex. En väletablerad referenspunkt gör att man kan mäta avkastningen på ett tydligare sätt.
Framgångsrik investering kräver i allmänhet att man sätter upp långsiktiga mål, väljer det optimala jämförelseindexet för att ta sig dit, och sedan håller sig till strategin. Man kommer ställas inför volatilitet och osäkerhet av alla slag: ekonomisk, politisk, eller begränsad till specifika tillgångsklasser. Då krävs det disciplin.
För investerare med långsiktiga mål brukar det vara mest meningsfullt att mäta investeringarnas resultat över längre tidsperioder. Sådana investerare kan ha hög exponering mot aktier, och aktier tenderar att ha högre volatilitet över korta tidsperioder än andra tillgångsklasser. Det är helt normalt att vilja se hur portföljen går över kortare tidsperioder, men om man fattar portföljbeslut baserat på kortsiktiga rörelser kan det stå en dyrt i slutändan.
Om investerare reagerar instinktivt på volatilitet är risken stor att de fattar förhastade beslut som kan kännas rätt för stunden men som leder till lägre avkastning på längre sikt. Om det till exempel är negativ volatilitet inom en viss sektor kan man stressas till att sälja med förlust. Om det visar sig vara en tillfällig korrektion kan man missa rekylen som följer.
På liknande vis kan man frestas till att lägga stora delar av investeringarna i en sektor som gått bra på senaste tiden, utan att tänka igenom alla risker som det innebär först. Om man lägger alla ägg i en korg ökas risken för förlust. Se bara på bitcoin-yran nyligen, eller IT-bubblan på slutet av 1990-talet för ett par exempel.
En finansrådgivare kan vägleda dig genom tuffa tider och hjälpa dig att undvika onödiga handelskostnader och alternativkostnader. Sådana här kostnader sänker resultatet på lång sikt. En bra rådgivare hjälper dig aktivt att hålla kursen mot långsiktig framgång när det är skakigt på börsen.
Det är visserligen viktigt att mäta portföljens resultat, men det kan vara farligt att basera beslut på tidigare resultat – både på börsen och när man väljer rådgivare.
Tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat, och ingen kan lova att matcha tidigare resultat eller att slå ett jämförelseindex utan risk. Det kan vara farligt att anlita en investeringsfirma enkom baserat på tidigare resultat.
Fisher Investments Norden strävar efter att utbilda kvalificerade investerare för att hjälpa dem identifiera sina långsiktiga ekonomiska målsättningar. När du har identifierat dina målsättningar kan vi hjälpa dig att utvärdera din nuvarande portfölj och rekommendera en tillgångsfördelning som vi anser är bäst lämpad för att du ska kunna uppnå dina mål. Kontakta Fisher Investments Norden för att prata med en av våra investeringskonsulter, eller hämta en av våra investeringsguider och regelbundna uppdateringar för mer information.
