Även erfarna och kunniga investerare kan begå investeringsmisstag baserade på felaktiga övertygelser om finansmarknaderna, eller på grund av känslomässiga reaktioner på marknadsutvecklingen. Beteendeekonomi är ett forskningsområde som kombinerar psykologi och ekonomi för att försöka förklara vad som ligger bakom investerares beteenden – särskilt de beteenden som kan leda till irrationella beslut.
Om man lär sig om beteendeekonomi kan det hjälpa en att upptäcka sina egna irrationella beteenden. Finansmarknader är inte intuitiva, och den mänskliga hjärnan är på många vis inte kapabel att greppa finansmarknadernas komplexitet. Detta kan göra det svårt att avgöra om man fattar ett investeringsbeslut baserat på fakta eller på känslor. Det kan vara vettigt att följa sina instinkter i många lägen – men det är inte alltid fallet i investeringsvärlden.
Kunskap om hur mänsklig psykologi påverkar investeringsbeteenden inom ekonomi och finans är inget perfekt botemedel mot framtida finansiella misstag. Men om man känner till vissa grundläggande idéer inom beteendeekonomi och sina egna irrationella beteenden kan det hjälpa en att inse när man är på väg att låta känslorna styra, och därigenom kanske undvika att begå vanliga investeringsmisstag.
I den här artikeln beskriver vi några vanliga irrationella beteenden som studeras inom beteendeekonomi.
Förlustaversion: Förlustaversion är teorin om att människor upplever smärtan av en förlust starkare än den njutning som en vinst av likartad storlek ger. Om en investerare drabbas av betydande marknadsförluster, exempelvis under en börsnedgång, kan förlustaversion göra att investeraren blir rädd för marknaden och överdrivet försiktig, eller undviker tillgångar med högre marknadsvolatilitet. Men om du behöver långsiktig tillväxt av investeringarna för att nå dina finansiella mål kan försiktiga investeringar med låg avkastning ge allt för låg tillväxt för att ta dig till de målen.
Konfirmeringsbias: Konfirmeringsbias beskriver människors tendens att bara söka upp och ta till sig information som de redan håller med om – och ignorera allt de inte håller med om. När man letar efter information som bekräftar ens tankar och teorier, och struntar i allt som inte bekräftar ens åsikter kan det leda till att man missar viktig information. Investerare kan förbise pålitliga källor och uppgifter bara för att de inte passar in med vad de redan tror.
Nyhetsfixering: Nyhetsfixering är tendensen att låta de senaste trenderna påverka din syn på vad som kommer att hända i framtiden. Om börsen har gått bra den senaste tiden till exempel kan det få dig att tro att den trenden kommer hålla i sig. Och om börsen har backat den senaste tiden kan det få dig att anta att den kommer fortsätta backa. Men aktier och andra tillgångar rör sig inte nödvändigtvis i en rät linje, och tidigare resultat utgör ingen indikation på framtida resultat.
Överdrivet självförtroende: Är du smartare än andra investerare? Har du någon gång fattat ett lyckat investeringsbeslut, och ser det som bevis på att du har vad som krävs för att fortsätta i samma stil? Om du misslyckats med ett investeringsbeslut någon gång, skyller du då det på otur? Om så är fallet kan dessa tankar tillskrivas den mänskliga tendensen att anse att framgångar beror på skicklighet och att misslyckanden beror på otur. Om du tänker på det här viset kan du ha en tendens att ha en övertro på din förmåga när du investerar.
Ett överdrivet självförtroende kan leda till investeringsbeslut som kanske inte är optimala för att nå dina långsiktiga pensionsmål. Om du exempelvis är övermodig i alla investeringsbeslut kan du frestas till att placera stora summor, eller merparten av dina besparingar, i en handfull aktier – eller till och med ett enda värdepapper. Är du helt säker på att ett visst bolags aktie kommer att fortsätta stiga? Är du villig att satsa alla dina pensionsbesparingar på det? Överdrivet självförtroende kan leda till ökat risktagande, vilket kan vara farligt.
Vi har tagit upp ett antal vanliga irrationella beteenden och grundläggande koncept, men det finns många andra beteenden som kan leda till att man begår investeringsmisstag. Tänk också på att ta artiklar och teorier om beteendeekonomi och finans med en nypa salt och inte se dem som felfria eller som lösningen på hur man fattar svåra investeringsbeslut.
Så hur kan du undvika de här irrationella beteendena och fallgroparna? Ett bra första steg är att vara medveten om dem. Men det kan vara svårt att upptäcka sina egna irrationella beteenden. Investerare kan tro att de har lyckats undvika ett visst investeringsmisstag – för att sedan utan att blinka begå ett annat.
Ställ dig själv följande frågor för att försöka avslöja dina egna irrationella beteenden:
Våra hjärnor utvecklades inte för att instinktivt förstå ekonomi och finans. Den mänskliga hjärnan har snarare ett antal tendenser som kan sätta krokben för en i finansvärlden. Det kan verka överväldigande att försöka identifiera alla sina beteendemässiga tendenser när man fattar investeringsbeslut. Innan du fattar ett beslut: fundera över hur dina mänskliga tendenser kan vilseleda dig, och försök att gå till botten med dina beslut och hur de bidrar till dina långsiktiga mål.
Att hålla fast vid en strategi präglad av rationell beslutsfattning kan vara svårt när det gäller investeringar, och det är normalt att påverkas av känslor eller uppleva oro när marknaden är volatil! Men att lägga band på reaktionära känslor, behålla lugnet och förbli rationell kan vara avgörande för långsiktig ekonomisk framgång.
En pålitlig ekonomisk rådgivare kan hjälpa dig att undvika vanliga fallgropar inom ekonomisk beteendevetenskap. Kontakta Fisher Investments Norden idag eller hämta en av våra investeringsguider och regelbundna uppdateringar för att få veta mer.
