När investerare och rådgivare pratar om finansmarknaderna använder de gärna branschspecifik jargong. Finansexperter och finansmedia använder ofta ord som ”tjurmarknad”, ”björnmarknad” och ”risk” för att beskriva de rådande marknadsförhållandena eller farhågorna. Men vad är en tjur- eller björnmarknad? I den här artikeln förklarar vi ett av de här branschspecifika begreppen: tjurmarknad.
Tjurmarknader är perioder – ofta flera år – då börskurserna överlag stiger på lång sikt. Under tjurmarknader stiger börsindex och aktievärderingarna överlag. Björnmarknader, å andra sidan, definieras som perioder – ofta mellan runt sex månader och två år – då vissa fundamentala faktorer pressar ner aktiekurserna med 20 procent eller mer. De exakta definitionerna varierar en aning beroende på vem man frågar, men den breda definitionen är att när börsen går uppåt är det tjurmarknad, och när börsen går nedåt är det björnmarknad.
Men det är viktigt att vara på det klara med att tjurmarknader inte går uppåt i en rät linje. Börsen stöter normalt på pucklar eller gropar på vägen, ofta skapade av överdrivna farhågor bland investerarna. Man kallar en del av de här groparna på tjurmarknader för ”korrektioner”. Korrektioner – som vi karakteriserar som korta, sentimentsdrivna nedgångar på 10–20 procent – börjar ofta snabbt. Eftersom de vanligtvis drivs av rädsla kan de komma när som helst, med eller utan anledning, och är normalt branta och snabba. När de har gått över kan aktiekurserna snabbt återuppta den tidigare uppgångstrenden, något som kan göra det lönlöst att försöka pricka in tjurmarknadskorrektioner.
I takt med att tjurmarknader mognar blir investerarnas sentiment – alltså hur de känner sig – mer optimistiskt. Det kan vara svårt att avgöra känsloläget hos en stor grupp med investerare. Några av de saker vi tittar på för att pejla sentimentet är hur många börsintroduktioner som är på gång, bolagsintäkter eller -vinster, och in- och utflöden för fonder (alltså om investerare sätter in eller tar ut pengar ur fonder). När marknaderna stiger och folk känner sig tryggare med att investera på marknaden tenderar inflöden till fonder att öka, så fondinflöden kan tyda på att investerarnas sentiment är mer optimistiskt. Och efter en nedgång kan investerare bli rädda för att förlora pengar och lösa in sina fondandelar eller sälja andra värdepapper. Den här pessimistiska synen leder ofta till att investerare går miste om tidig tjurmarknadsavkastning, något som kan minska deras förmåga att nå sina långsiktiga finansiella mål.
När man tittar på historiska grafer kan det verka enkelt att hålla sig investerad under en tjurmarknad, hela vägen från botten till topp. Men investerare är ofta omedvetna om investerarsentimentets potentiellt paradoxala eller bakvända natur. Sir John Templeton beskrev hur investerarsentimentet är kopplat till marknadscykeln så här: ”Tjurmarknader föds ur pessimism, växer med skepticism, mognar med optimism och dör av eufori.”
Figur 1: Marknadssentimentets livscykel
Avsedd för att illustrera ett koncept och återspeglar inte faktisk avkastning eller marknadsutveckling.
Investerare är ofta som mest pessimistiska vid eller nära bottnen av en björnmarknad. När trenden på marknaden har varit nedåtgående en längre tid tenderar investerare att ha överdrivet dystra förväntningar – ett tecken på pessimism. När kurserna börjar stiga överlag börjar den skeptiska fasen där investerare är tveksamma till att börja investera igen. Trots utbredd skepticism fortsätter bolagen att överträffa de överdrivet dystra förväntningarna, och fler och fler investerare kliver in på marknaden i takt med att kurserna fortsätter att stiga, och stämningen växlar till optimism. När optimism råder stiger aktiekurserna stadigt, investerarna höjer förväntningarna på bolagsvinsterna och investerare börjar oroa sig för att missa framtida avkastning.
Det sista stadiet av en tjurmarknad är eufori. När investerarna släpper alla hämningar och jagar efter de senaste heta investeringarna kan euforin få dem att förbise fundamentala ekonomiska problem och leta efter anledningar till att börsen kommer fortsätta stiga. Känslor och förutfattade meningar är ofta investerarnas värsta fiende. Eftersom investering inte är något intuitivt säljer folk ofta aktier när de borde hålla på dem eller köpa fler. Om man fattar illa tajmade investeringsbeslut baserat på magkänslan kan det hindra en från att nå sina långsiktigare investeringsmål.
Om man är ”bullish” är man optimistisk och är övertygad om att börsen kommer stiga under den överskådliga framtiden. Historien visar att tjurmarknader varar längre och ger starkare avkastning, i genomsnitt, än vad björnmarknader backar. Sett från 1949 och framåt har tjurmarknader på S&P 500 varat från 26 till upp till hela 113 månader.[i] Sedan 1946 har det varit 11 björnmarknader på S&P 500 med en genomsnittlig nedgång på 34 procent och en genomsnittlig varaktighet på 16 månader.[ii] Under samma tidsperiod var tjurmarknaderna på S&P 500 (exklusive den nuvarande) i genomsnitt nästan fem år långa och steg med i genomsnitt 149 procent.[iii]
Under björnmarknader tenderar investerare som agerar känslostyrt att sälja av sina investeringar nära marknadsbottnen. På grund av förlusterna som de drabbats av kan de här investerarna vara tveksamma till att investera igen när tjurmarknaden sätter igång. De vill ha starkare bevis för att återhämtningen inte är en tillfällig rekyl. Medan de sitter på bänken går de miste om den första biten av tjurmarknaden, som ofta innebär rejäla uppgångar. Det här misstaget kan bli extra dyrt eftersom investerare ofta härdar ut länge i nedgången men missar den inledande återhämtningen som skulle ha hjälpt dem att ta igen förlusterna och få dem på banan igen på vägen mot deras långsiktiga mål. Om man inte är med på den här inledande uppgången på en tjurmarknad kan man hamna efter och till och med riskera att inte nå sina långsiktiga finansiella mål. Det är ytterligare en anledning till varför känslobaserade reaktioner på marknadsutvecklingen kan stå en dyrt på längre sikt.
Investering innebär många olika slags risker. En av de mest förbisedda riskerna är risken för att inte uppnå den långsiktiga tillväxt man behöver för att nå sina långsiktiga mål. Det kan kosta på att missa tidiga börsuppgångar, men det är en kostnad som många investerare inte tänker på. Den kan öka risken för att din tillväxt inte blir tillräckligt hög för att ta dig till dina långsiktiga finansiella mål.
Fisher Investments hjälper kunderna att navigera kapitalmarknaderna och svarar på frågor längs vägen. Hämta en av våra investeringsguider och regelbundna uppdateringar eller prata med en av våra erfarna representanter för att få mer information.
[i] Källa: Global Financial Data, per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 1946-05-29 till 2013-12-30. FactSet per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 2014-01-01 till 2018-02-02. För ”Varaktighet” räknas en månad som 30,5 dagar. Avkastningar anges exklusive utdelningar, och i US-dollar. Valutafluktuationer mellan US-dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar.
[ii] Källa: Global Financial Data, per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 1946-05-29 till 2013-12-30. FactSet per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 2014-01-01 till 2018-02-02. För ”Varaktighet” räknas en månad som 30,5 dagar. Avkastningar anges exklusive utdelningar, och i US-dollar. Valutafluktuationer mellan US-dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Baserat på definitionen att en nedgång på 20 procent eller mer utgör en björnmarknad.
[iii] Källa: Global Financial Data, per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 1946-05-29 till 2013-12-30. FactSet per 2018-02-05; kursnivå för indexet S&P 500 från 2014-01-01 till 2018-02-02. För ”Varaktighet” räknas en månad som 30,5 dagar. Avkastningar anges exklusive utdelningar, och i US-dollar. Valutafluktuationer mellan US-dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar.
