Marknaden. Finansmedia pratar ofta om marknaden som om den vore en människa. Ibland är marknaden nervös. Ibland är den entusiastisk. Experter hävdar också att den kan ignorera och underskatta risker. Ibland är marknaden likgiltig. Ibland är marknaden effektiv. Vad betyder den här jargongen? Och vad betyder ordet marknad när media använder det? Här följer en liten introduktion till medias bevakning av aktiemarknaden.
Att ge marknaden mänskliga egenskaper är i grund och botten ett litterärt trick – en metafor. Vissa läsare kanske tror att marknaden tekniskt sett hänvisar till en börs, som t.ex. Deutsche Börse eller andra börsmarknader i Europa. Andra kanske tror att marknaden hänvisar till ett marknadsindex – en samling utvalda aktier som Frankrikes CAC 40, Storbritanniens FTSE 100, Italiens FTSE MIB eller Tysklands DAX. Det är inget fel på dessa definitioner, men vi anser inte att de är särskilt praktiska när det gäller att analysera marknadskommentarer som hänvisar till marknaden i en mer allmän mening. I det sammanhanget menar vi att det är mest logiskt att definiera marknaden som investerares kollektiva åtgärder, överallt i hela världen.
Låt oss se över några vanliga mediaklichéer ur detta perspektiv. När aktiemarknaden sjunker i kölvattnet av en politisk utveckling säger media ofta att utvecklingen gjorde marknaden nervös. Som en icke-organisk entitet kan en marknad tekniskt sett inte vara nervös – den har inga känslor. Men en genomsnittlig investerare som köper och säljer på marknaden kan vara nervös. På samma sätt kan den känslolösa marknaden inte heller vara entusiastisk över en resultatrapport eller nya ekonomiska data. Men investerare kan jubla (eller skälva) kollektivt.
Vi tror att den här definitionen även är praktisk när det gäller termer som likgiltighet. Om aktiemarknaden inte reagerar på en dålig nyhet kan man ofta läsa om att marknaden för närvarande ignorerar risker – och förmodligen kommer att få betala priset för det senare. Vad som menas med detta är att investerare kanske underskattar ett negativt framtidsscenario. När aktiemarknaden fortsatte att gå bra efter det att president Trumps senaste strafftullar infördes i juli, kunde man läsa att marknaden ignorerade risken för ett handelskrig. Vad de menar är att investerarna inte var lika oroliga som journalisterna och experterna trodde att de skulle vara. Kanske på grund av att de inte räknat in de nya tullarnas potentiella konsekvenser och på så sätt underskattat tullarnas negativa inverkan.
Genom att översätta medias slitna fraser kan vi börja utvärdera om påståendena är sanna eller inte. Låt oss använda den föregående paragrafen som ett exempel. Påståendet ”ignorera risken för ett handelskrig” är svårt att utvärdera eftersom det inte är tillräckligt konkret. Definitionen ligger i betraktarens öga. Det är däremot mycket enklare att utvärdera om investerare i allmänhet underskattar de potentiella konsekvenserna på grund av felaktiga beräkningar. Enligt vår erfarenhet bygger investerares beräkningar och uppskattningar på information som de har läst i media gällande ekonomiska händelser. När president Trump hotade Kina med nya strafftullar i juli beskrevs hotet av många i media som 200 miljarder USD i strafftullar. Enligt administrationens policysammandrag handlade förslaget emellertid om en tullavgift på 10 procent på ytterligare varor till ett värde av 200 miljarder USD. 10 procents tullavgift på 200 miljarder är bara 20 miljarder i faktiska tullar. Om investerare tog nyheterna i media bokstavligen hade de antagit att tullarna skulle subtrahera 200 miljarder USD från kinesiska exporter eller BNP. Vi anser att det här är en grov överskattning. Om journalisterna hade läst policyförslaget och räknat ordentligt så hade de förmodligen kommit fram till en tullavgift på 20 miljarder USD. Baserat på tillgänglig information och mediebevakning anser vi inte att man kollektivt kan kalla investerare för likgiltiga.
Detta leder oss till en av marknadens mest mänskliga egenskaper – dess effektivitet. Marknaden som en effektiv entitet är ett vanligt begrepp inom ekonomisk teori och i finansmedia. Enligt vårt synsätt är det en central anledning till att den globala aktiemarknaden inte reagerat negativt på de senaste hoten om handelstullar. Enligt ekonomisk teori räknar effektiva marknader in all allmänt känd information i sin prissättning. Det betyder att priserna på aktiemarknaden snabbt reflekterar de senaste nyheterna. Varje dag byter miljontals aktier ägare över hela världen.[i] Aktiemarknaden fungerar i princip som en enorm auktion där köpares sätt att buda får priserna att stiga eller sjunka. På en marknad där miljontals människor köper och säljer, i en tid då nyheter färdas otroligt snabbt tack vare internet, tv och andra moderna fenomen, är det logiskt (och enligt vårt synsätt även korrekt) att förutsätta att majoriteten av investerare har vägt in de senaste nyheterna i sina beslut att köpa eller sälja till ett visst pris. Köpare kanske hörde de negativa ryktena, tittade på siffrorna och kom fram till att de negativa ryktena var överdrivna – och valde därför att köpa. De kanske köpte från investerare som hört samma negativa rykten, beslutade sig för att tro på dem och sedan bestämde sig för att sälja. Det är på detta sätt som marknaden sätter priserna baserat på allmänt känd information.
Vi anser att marknaden på ett effektivt sätt bearbetar allmänt känd information, inklusive nyheter, ekonomiska rapporter, företagsresultat, rykten, politiska åsikter, vanliga farhågor och utbredd entusiasm. Så det som vissa i media kallar för aktiemarknadens likgiltighet ser vi som effektivitet – investerare inser kollektivt att ett handelskrig som skulle hota den globala ekonomin är högst osannolikt. På samma sätt såg vi hur aktiemarknaderna steg i Storbritannien och Europa efter Brexit-omröstningen 2016. Vi tror att investerare insåg att Brexit skulle ta väldigt lång tid och inte omedelbart påverka företagsvinster på någon sida av Engelska kanalen. Ännu ett exempel på marknadens effektivitet.
Så nästa gång du läser en artikel som beskriver marknaden utifrån mänskliga egenskaper, uppmuntrar vi dig att översätta ”marknaden” med ”alla investerare i världen”. Det blir lättare att analysera då.
[i]Källa: FactSet per 2018-07-18. Baserat på handelsvolymer från New York-börsen, Nasdaq-börsen, Frankfurt-börsen och London-börsen.
