Att hålla rätt kurs när det blåser på marknaden

Ifrågasätter du din portföljstrategi när det blåser hårt på marknaden? Du är inte ensam. Volatilitet på marknaden skapar utmaningar för många investerare. Kraftiga marknadsnedgångar får många investerare att snabbt sälja sina aktieinnehav medan kraftiga uppgångar gör investerare ivriga att haka på den senaste trenden. Rädslan för nedgångar – och för att missa stora uppgångar – har en påtaglig inverkan på investerare. Båda två är reaktioner på tidigare resultat – ett stort potentiellt misstag när det gäller investeringar, eftersom tidigare resultat inte garanterar framtida resultat. Om du inte låter dig påverkas av tidigare resultat (oavsett om det handlar om positiva eller negativa marknadsutvecklingar) kan du minska risken att fatta felaktiga beslut.   

Volatilitet på marknaden lockar ofta investerare att vidta åtgärder, vilket kan medföra att de köper och säljer vid fel tidpunkter. Bevis 1 illustrerar den här poängen genom att visa utvecklingen för global aktieavkastning och nettoflöden in i och ut ur USA-baserade öppna investmentbolag (OEIC) och börshandlade fonder (ETF) sedan mitten av 2016. Även om tidsperioden är relativt kort så inkluderar den en marknadskorrigering (en hastig och kraftig nedgång på mellan 10 och 20 procent). Diagrammet visar att amerikanska investerare gjorde stora investeringar i aktier fram till och med februari 2018. Det här var två veckor efter att den globala marknaden nådde sin absoluta topp (mätt i USD). Under årets första hälft följde flödena aktiemarknadens toppar och dalar, vilket tyder på att investerare försökte köpa och sälja för att undvika volatiliteten. I december steg utflödena kraftigt när korrigeringen var ett faktum. Men trots att aktiemarknaden började återhämta sig efter jul förblev fondflödena negativa. Vi anser att det här visar att investerare reagerade på volatiliteten när den inträffade och att 2018 satte så pass djupa spår att de missade chansen att ta igen sina förluster när marknaden vände. Det här är ett tydligt exempel på problemet med att reagera på volatilitet.

Bevis 1: Fondflöden antyder att investerare reagerade på volatilitet

Källa: FactSet, per 2019-08-15. Kumulativa veckovisa nettoflöden för öppna och börshandlade fonder och indexet MSCI World med nettoutdelningar (veckovisa) i USD, från 2016-04-29 till 2019-08-09. Anges i amerikanska dollar på grund av datatillgänglighet. Valutafluktuationer mellan USA-dollarn och euron kan leda till högre eller lägre avkastning.

Äldre fondflödesdata (som exkluderar börshandlade fonder) visar på samma sak. Under 2008 hade till exempel varje kvartal nettoutflöden.[i] Marknaden sjönk varje kvartal i takt med att den globala björnmarknaden nådde sin absoluta botten under första kvartalet 2009. Utflödena nådde sin högsta nivå under fjärde kvartalet 2008, under björnmarknadens allra mörkaste period, eftersom många investerare var rädda för fortsatta nedgångar. Vissa investerare som sålde sina aktier under den här perioden gjorde inte fel. De som lyckades undvika björnmarknadens sjunkande kurser för att sedan återigen investera innan tjurmarknaden fått fart kan ha gjort en bra vinst. Men de begränsade inflödena i slutet på 2008 och början på 2009 (och vår egen erfarenhet från den här perioden) pekar på att väldigt få lyckades med detta. Många investerare reagerade allt mer defensivt i takt med att marknaden sjönk och väntade med att investera tills de såg tydliga tecken på bättre marknadsstabilitet. Korrigeringen under det tredje kvartalen 2011 hade en liknande inverkan. Volatiliteten steg när investerare fokuserade på USA:s skuldtak under sommaren, vilket kulminerade i kreditvärderingsinstitutet Standard and Poors nedgradering av USA:s kreditbetyg. Utflödena nådde sin absoluta topp precis innan marknaden återigen steg.[ii] Kraftiga nedgångar under fjärde kvartalet 2018 sammanföll också med utflöden, då många investerare var oroliga över en global ekonomisk avmattning.[iii] Istället återhämtade marknaden sig snabbt.  

Men det är inte bara negativ volatilitet som skapar problem. Liknande fallgropar väntar ofta investerare som lockas av tidigare resultat i trendiga sektorer. Som exempel kan vi använda guld och silver under den nuvarande tjurmarknaden. Dessa råvaror steg kraftigt i värde under tjurmarknadens tidiga år, för att nå sin kulmen år 2011. Bevis 2 och 3 använder GLD och SLV – två börshandlade produkter som erbjuder investerare möjligheten att investera i guld och silver – för att illustrera detta. De stora inflödena tyder på att investerarna lade märke till de stigande kurserna och bestämde sig för att de ville ha en bit av kakan. Många investerare använde sig av populära argument från ekonomiska experter som vurmade för guld och silver för att motivera sina beslut. När guld- och silverpriserna sedan snabbt sjönk kom uflödena som ett brev på posten. Investerare som hakade på guldtrenden sent köpte till dyra priser eftersom de räknade med stigande kurser, men istället vände kurserna.

Bevis 2: Att haka på trender medför utmaningar – guld

Källa: FactSet, per 2019-08-19. Kumulativa dagliga fondflöden till GLD och prisnivån för GLD mellan 2004-11-17 och 2019-08-16.

Bevis 3: Att haka på trender medför utmaningar – silver

Källa: FactSet, per 2019-08-19. Kumulativa dagliga fondflöden till SLV och prisnivån för SLV mellan 2004-11-17 och 2019-08-16.

Det händer naturligtvis att positiva (eller negativa) resultat håller i sig ett tag. Det är möjligt att på kort sikt investera baserat på tidigare resultat. Men då handlar det mer om tur än skicklighet enligt vår uppfattning. Tidigare resultat garanterar inte framtida resultat. Vi anser att det är ett misstag att enbart basera köp- och säljbeslut på tidigare resultat.

Istället för att titta på tidigare resultat, som ofta medför felaktiga beslut, anser vi att man bör vända blicken mot framtiden. Istället för att göra prognoser baserade på tidigare marknadsrörelser föreslår vi att investerare analyserar vad som ligger bakom rörelserna. Kommer faktorerna att bestå? Handlar det om långvariga ekonomiska grundvalar eller kortvariga sentiment? Om det är fråga om det sistnämnda kan fokus på den historiska utvecklingen leda till problem för din portfölj.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Europe Limited. Fisher Investments Europe Limited är auktoriserat och reglerat av den brittiska Financial Conduct Authority (FCA, referensnr 191609) och är registrerat i England (organisationsnr 3850593). Fisher Investments Europe Limited har sitt huvudkontor på 2nd Floor, 6-10 Whitfield Street, London, W1T 2RE, Storbritannien.

Fisher Investments Europe Limited delegerar portföljförvaltningsfunktionerna till sitt moderbolag, Fisher Asset Management, LLC, som bedriver verksamhet under namnet Fisher Investments, är etablerat i USA och står under tillsyn av Securities and Exchange Commission i USA. Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och avkastning kommer att variera i enlighet med de globala aktiemarknaderna och internationella valutakurser.

[i] Källa: FactSet, per 2019-08-15. Kvartalsvisa nettofondflöden för öppna aktiefonder, första till fjärde kvartalet 2008.

[ii] Ibid. Kvartalsvisa nettofondflöden för öppna aktiefonder, första till fjärde kvartalet 2011.

[iii] Ibid. Kvartalsvisa nettofondflöden för öppna aktiefonder, fjärde kvartalet 2018.