Varje månad svarar tusentals företag över hela världen på en undersökning från researchföretag som IHS Markit[i], detta i syfte att försöka bedöma huruvida den ekonomiska aktiviteten växer eller krymper. Dessa undersökningar ligger till grund för en ekonomisk indikator som kallas för inköpschefsindex, eller PMI (Purchasing Managers’ Index). Enligt vårt synsätt är inköpschefsindex en praktisk ekonomisk indikator, men den misstolkas ofta. Vi hoppas att följande introduktion ger dig de verktyg du behöver för att kunna analysera mediebevakningen av inköpschefsindex och förstå hur det relaterar till ekonomin och aktiemarknaden.
Företag som svarar på de undersökningar som ligger till grund för inköpschefsindex anger huruvida de ser ekonomisk tillväxt eller nedgång inom en rad olika kategorier.[ii] Undersökningsföretaget sammanställer sedan svaren och skapar ett index som anger hur många företag som rapporterade ekonomisk tillväxt under en viss månad (både övergripande och för olika delindex).[iii] De olika kategorierna för inköpschefsindex varierar beroende på vilken sektor som undersöks, men de omfattar vanligtvis produktion (hur mycket ett företag producerade under månaden), orderingång (beställningar av varor och tjänster som ska levereras), orderstock (tidigare beställningar som ännu inte har levererats), insatsvarupriser (kostnad för komponenter, arbetskraft, el och liknande) och sysselsättning.[iv] Allmänt kan man säga att ett indextal över 50 tyder på tillväxt och ett indextal under 50 tyder på en nedgång.
Rubrikerna i media kan få oss att tro att inköpschefsindex på ett korrekt sätt återspeglar aktuella ekonomiska förhållanden eller framtida tillväxt. Om inköpschefsindex faller från 54,0 till 53,5 beskrivs detta vanligtvis som ett tecken på att tillväxten håller på att avta, medan en indexökning beskrivs som en tillväxtökning, men det kan faktiskt vara så att vare sig det ena eller det andra stämmer, enligt vårt synsätt. För att reda ut missförstånden följer här en sammanfattning av vad vi anser att inköpschefsindex visar (och inte visar).
Först och främst anser vi att inköpschefsindex ger oss en inblick i de aktuella ekonomiska förhållandena. Upplever en majoritet av företagen tillväxt, som ett indextal över 50 antyder? Enligt vårt synsätt pekar detta på att ekonomin tuffar på i stadig takt. Genomgår en majoritet av företagen en nedgång, så att indextalet ligger under 50? Vi tolkar detta som ett tecken på att ekonomin går igenom en tuff period.
Av de många delindex som inköpschefsindex består av anser vi att orderingången är mest signifikativ. Eftersom beställningar i dag blir produktion i morgon avslöjar det här delindexet någonting om framtiden. Därför anser vi att det är en praktisk och framåtblickande ekonomisk indikator. Inköpschefsindex kan tillsammans med mediebevakning även belysa investerares aktuella sentiment. Om undersökningarna visar på övergripande ekonomisk tillväxt, men reaktionen i media är dämpad, kan detta betyda att de ekonomiska grundvalarna är starkare än många tror – en positiv faktor för aktier, enligt vårt synsätt.
Minst lika viktigt för investerare att förstå är vad inköpschefsindex inte visar, och vad röster i media ofta missuppfattar. Enligt vårt synsätt är inköpschefsindex inte ett perfekt mätinstrument för ekonomisk aktivitet och tillväxt. Indexet mäter tillväxtens bredd – hur stor procentandel av de tillfrågade företagen som rapporterade tillväxt – inte hur stor företagens tillväxt är. Detta förklarar varför den faktiska produktionen av varor och tjänster för en viss månad ofta skiljer sig från undersökningens övergripande resultat. Om antalet företag som rapporterar tillväxt sjunker från 54 procent till 53,5 procent under en viss månad betyder det inte nödvändigtvis att den övergripande tillväxten avtar, eftersom de företag som rapporterar tillväxt (53,5 procent i det här fallet) kanske genomgår en snabbare tillväxt. På samma sätt kan en uppgång i inköpschefsindex tyda på en generell tillväxt, men inte nödvändigtvis en snabbare tillväxt.
Vi ser ofta rubriker i finansmedia som överdriver vikten av inköpsindex, särskilt för tillverkningssektorn och när investerare i allmänhet är rädda för “obalans i ekonomin” eller ”minskad tillverkning”. De flesta av världens större ekonomier är dock tjänstebaserade. Och vi ser inget problem med det. Ta till exempel USA:s ”lågkonjunktur inom tillverkningssektorn” från slutet av 2015 till början av 2016: Inköpschefsindex för tillverkning låg under 50 mellan oktober 2015 och februari 2016.[v] Detta berodde till stor del på problem inom energisektorn. Oljeborrning och gruvdrift faller inte under ISM:s tillverkningsindex, men inköpschefsindex för tillverkning innehåller bland annat petroleum- och kolprodukter, vilket omfattar flera oljeraffinaderier. Oljebranschen drabbades av överproduktion under den här perioden, vilket drog ner inköpschefsindex under 50, men den övergripande ekonomiska lågkonjunkturen som många förväntade sig kom aldrig.
Vi stöter ofta på rubriker i den engelska pressen som jämrar sig över landets ”obalanserade” ekonomi, särskilt när tillväxten i tjänstesektorn ökar snabbare än tillväxten i tillverkningssektorn, eller när inköpschefsindex för den föregående kategorin överstiger den senare. Trots detta har negativa siffror från Storbritanniens tillverkningsindustri under de senaste åren inte bidragit till någon lågkonjunktur.[vi]
I dag är inköpschefsindex för både tjänster och tillverkning expansiva, inklusive det framåtblickande delindexet som mäter orderingångar.[vii] Detta tillsammans med ett svalt sentiment (särskilt i Europa) tyder enligt vår åsikt på att tjurmarknaden inte är över än.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”).
Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
[i]Andra institutioner, som amerikanska Institute for Supply Management (ISM) och Kinas statistiska centralbyrå, genomför dessa företagsundersökningar, men vi fokuserar på IHS Markit eftersom deras enkäter omfattar Europa.
[v] Källa: FactSet, per 2018-11-26.
