Reds. anm: Fisher Investments föredrar inte några politiker eller partier i något land. Ur ett globalt perspektiv anser vi att politisk partiskhet förblindar och leder till felaktiga investeringsbeslut. Vi utvärderar enbart global politik utifrån potentiell inverkan på ekonomin och marknaden.
I maj röstar EU-medborgarna i valen till det europeiska parlamentet. Dessa val sker vart femte år, och väcker sällan särskilt mycket uppmärksamhet. Men det här året kan bli mer uppseendeväckande än vanligt. Under de senaste veckorna har finansmedier uttryckt oro över att populistiska, EU-kritiska partier ska vinna tillräckligt många platser för att bryta ner EU inifrån. Det är möjligt att populister kommer att få fler platser – men oron för ett populistiskt maktövertagande påminner oss om hur det såg ut 2017, när många fruktade att valen i Nederländerna, Italien och Frankrike skulle leda till en populistisk våg i Europa. Men valen kom och gick – och antingen förlorade populistpartierna, eller misslyckades med att få tillräckligt mycket makt för att ha någon större inverkan. Det ledde till att osäkerheten minskade och att de europeiska börserna gick bättre än resten av världens.[i] Vi tror att samma scenario kan upprepas senare i år och att resultaten i EU-valen kommer att avlägsna rädslan för populismen och minska investerarnas oro.
Europeiska parlamentet är en av tre institutioner inom EU som ansvarar för politik och beslutsfattande. Parlamentet har även ansvaret för att utse den europeiska kommissionen. Kommissionen skriver lagförslag och verkställer avtal och lagar, som parlamentet sedan godkänner. Även om väljarna är betydligt mer aktiva i de nationella valen har EU-parlamentet betydande makt över lagstiftningen – särskilt när det gäller ekonomi, eftersom EU ofta reglerar företag och internationell handel som en enhet. EU-parlamentet är den enda politiska församling dit europeiska väljare direkt väljer sina representanter. Därför ser många väljare detta som sin chans att protestera mot, eller påverka, EU-politiken.
Efter Brexit kommer EU-parlamentet att ha 705 platser med 5-åriga mandatperioder.[ii] (Det är dock fortfarande möjligt att Storbritannien kommer att bli kvar i EU efter valet i maj, även om brittiska politiker anser att det inte finns någon mening med att Storbritannien håller valet.) De som gör upp om dessa platser är de tre största EU-partierna och fem mindre partier – som kan komma att bli viktiga i parlamentariska koalitioner. De tre största partierna är det liberalkonservativa Europeiska folkpartiet (EPP, just nu med 217 platser), Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D, just nu med 190 platser) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE, just nu med 70 platser).[iii]
Just nu är det en storkoalition med samtliga stora partier som styr i parlamentet med omkring 70 procent av platserna. Vi anser dock att dessa snarast fungerar som breda samlingspunkter för nationella partier. EPP inkluderar exempelvis representanter från Angela Merkels tyska kristdemokrater och Sebastian Kurz österrikiska folkparti. S&D innehåller representanter från socialdemokratiska partier som Andrea Nahles tyska socialdemokrater och Nicola Zingarettis Demokratiska partiet i Italien.
Populistiska partier – vissa av dem EU-skeptiska – har för närvarande 20 procent av platserna i EU-parlamentet. Dessa ger upphov till oro, och vissa finansmedier understryker riskerna med att de får betydligt fler platser i maj. De befarar att detta kan leda till politiska beslut som splittrar EU och skapar oro på börserna. Det är fortfarande länge kvar till valet och opinionsundersökningar ger ingen fullständig bild, men de senaste mätningarna ger EU-fientliga partier 22,1 procent av platserna efter valet – en blygsam ökning. (Bevis 1) De skulle i runda slängar behöva dubbla sitt nuvarande stöd för att kunna genomföra ett maktövertagande – något vi anser är osannolikt.
Vår uppfattning är att väljare historiskt sett, har använt EU-valet som en möjlighet att protestera, så det skulle inte förvåna oss om populistpartierna gör bättre ifrån sig i EU-valet än i de nationella valen. Men även om de har potential att växa håller vi det för osannolikt att populister skulle få något större inflytande över agendan i Bryssel.
Det är troligt att det politiska landskapet förändras för flera partier innan valet i maj, så det är först när vi får valresultatet som bilden kommer att klarna. Det kan exempelvis hända att partier med kontrasterande agendor går samman. Detta har hänt förut: EPP välkomnade den ungerska populistledaren Viktor Orbán efter förra valet och ALDE släppte in den tjeckiske populisten Andrej Babiš. Men att blanda extrema populister med mittenorienterade politiker – vilket kan krävas för att få politisk makt – tycks vara ett recept för politisk handlingsförlamning snarare än radikalism. Splittringar inom koalitioner försvårar möjligheten att få igenom lagförslag – något vi redan sett i bland annat Spanien och Italien på nationell nivå. Därför tror vi inte att ens ett oväntat starkt valresultat för populister kommer att betyda särskilt mycket vad gäller EU:s politiska riktning framöver.
Bilden kommer att klarna när valdagen närmar sig. Hur valet än slutar betraktar vi det mest fruktade scenariot – ett populistiskt maktövertagande – som osannolikt. Vi förväntar oss att vad som helst utom det mest fruktade valresultatet kommer att leda till minskad osäkerhet – vilket kommer att ge aktierna i euroområdet ett lyft.
Bevis 1: Europeiska partier och nuvarande opinionsundersökningar
Källa: Politico, per 2019-03-15.
[i] Källa: FactSet, per 2019-03-14. Baserat på relativa resultat för indexet MSCI EMU med nettoavkastning och indexet MSCI World med nettoavkastning, 2016-12-31 till 2017-12-31.
[ii] Antalet medlemmar i parlamentet från varje EU-land står i ungefärlig proportion till befolkningen, men inget land kan ha färre än 6 eller fler än 96 medlemmar.
[iii] Källa: Politico, per 2019-03-15.
