Kontanter kan vara kostsamma

Efter en osäker start på året har de globala aktiemarknaderna stigit med 8,4 procent fram till och med 31 maj 2018.[i]  I media varnas det om att aktiemarknaderna återigen kan vackla på grund av ett antal olika faktorer. De omständigheter som lyfts fram är bland annat det eskalerande handelskriget mellan EU och USA, geopolitiska spänningar över Iran som kan få konsekvenser för europeiska företag, och att centralbankerna, till exempel ECB, börjar föra en mer restriktiv penningpolitik. På grund av det instabila politiska läget rekommenderar vissa strateger penningmarknaden som en lämplig säkerhetsbuffert mot marknadsnedgångar. Vi tror dock att investerare med långsiktiga tillväxtmål och längre tidshorisonter utsätter sig för stora möjlighetskostnader i missade avkastningar (se utförlig diskussion nedan) om de sitter på stora mängder kontanter under tjurmarknader, vilket i sin tur kan leda till att det blir svårare att uppnå långsiktiga målsättningar. 

För att kunna argumentera för kontanter som en fördelaktig investering krävs att liknande likvida medel – som aktier – sjunker i värde under en överskådlig framtid. Den instabila starten på 2018 kanske pekar mot ytterligare marknadsnedgångar. Efter en rekordnotering sent i januari sjönk globala aktier med 7,3 procent på mindre än två veckor.[ii] Efter en kort återhämtning sjönk aktiemarknaderna igen, sammanlagt med 5,4 procent mellan 12 och 23 mars.[iii] Trots att de globala aktiemarknaderna nu har återhämtat dessa förluster och för närvarande ligger på plus för året (med en ny rekordnotering 23 maj) är det inte konstigt att investerare är nervösa.[iv] Särskilt med tanke på de många olika varningstecken som media lyfter fram.

Men uppgångar under en tjurmarknad är vanligtvis inte jämna och stadiga. Aktieavkastningar kan skifta rejält på en daglig, månatlig och till och med årlig basis. Det förhindrar inte att man i slutändan ser en positiv avkastning. Här följer avkastningar under globala tjurmarknader sedan 2009.

Bevis 1: Avkastning per år enligt indexet MSCI World

Datumintervall

Avkastning (i procent)

Mars 2009 till mars 2010

32,6

Mars 2010 till mars 2011

-0,6

Mars 2011 till mars 2012

5,8

Mars 2012 till mars 2013

9,6

Mars 2013 till mars 2014

18,7

Mars 2014 till mars 2015

41,0

Mars 2015 till mars 2016

-9,2

Mars 2016 till mars 2017

26,4

Mars 2017 till mars 2018

6,5

 

Källa: FactSet per 2018-06-01. Årlig avkastning i SEK enligt indexet MSCI World, 2009–2017.

Investeringar i aktier medför förlustrisker och det finns inga garantier för att det kapital som investerats kommer att återbetalas. Tidigare resultat garanterar inte på ett tillförlitligt sätt framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomst varierar med globala aktiemarknader och internationella valutakurser.

Dessa vinster inkluderar ett antal kortsiktiga marknadsnedgångar. Vissa av dessa nedgångar klassificerar vi som ”korrigeringar”. En korrigering innebär en kraftig nedgång, vanligtvis mellan 10 och 20 procent från den senaste högsta nivån. Korrigeringar drivs ofta av emotionella beslut från investerare snarare än faktiska, negativa förändringar i de underliggande ekonomiska eller politiska förutsättningarna. Sedan den globala tjurmarknaden startade 3 september 2009 har indexet MSCI World fått erfara tre korrigeringar.[v] Dessa korrigeringar till trots har MSCI World gått upp med 257,2 procent under perioden 2009-03-09 till 2018-05-31.[vi]

Kortsiktiga investeringar på penningmarknaden kan kännas tryggare under instabila perioder på aktiemarknaden eftersom dessa inte förlorar värde direkt. Denna taktik innebär emellertid en hög möjlighetskostnad – en ekonomisk term för att något går förlorat genom att man vidtar (eller inte vidtar) en viss åtgärd. Investeringar på penningmarknaden innebär ofta utbetalningar i form av ränta (beroende på emittenten och vilken typ av instrument det handlar om), men i vissa fall håller räntan inte jämna steg med inflationen – för att inte tala om den långsiktiga avkastningen på aktier och obligationer. Aktier innebär företagsägande som kan växa i värde. Räntebärande värdepapper är skuldbrev som betalar ut en viss ränta – beroende på faktorer som emittentens kreditrisk och förväntad inflation. Eftersom investerare på räntemarknaden vanligtvis riskerar att göra större förluster jämfört med investerare på penningmarknaden, så betalar skuldbrev i allmänhet högre räntor än kontantliknande investeringar. Dessutom är bankernas inlåningsräntor i stort sett helt beroende av centralbankens räntor, och för närvarande har den Europeiska centralbanken minusränta, vilket innebär att många europeiska banker erbjuder nollräntor. Enligt vår åsikt kan investerare som kräver långsiktig tillväxt för att möta specifika behov många år in i framtiden inte enbart förlita sig på investeringar på penningmarknaden.

Till och med mindre investeringar på penningmarknaden kan begränsa din investeringsportföljs totala avkastning under perioder då aktiemarknaderna stiger. Tänk dig exempelvis att en investerare placerar 80 procent av sin investeringsportfölj på 100 000 kr i en börshandlad fond (Exchange Traded Fund – ETF) och 20 procent i en lokal bank med nollränta. Efter ett år är avkastningen på den börshandlade fonden 10 procent. Investerarens totala avkastning är dock endast 8 procent. Hur kom vi fram till den siffran? De 80 000 kr som investerats i den börshandlade fonden växer med 10 procent, vilket ökar investeringens värde till 88 000 kr, och ger ett sammanlagt investeringsvärde på 108 000 kr. Om investeraren hade placerat hela portföljens värde i den börshandlade fonden hade investeringsvärdet varit 110 000 kr. Inte nog med att investeraren gick miste om 2 000 kr, det innebär även att grunden för framtida tillväxt blir mindre. Om den börshandlade fonden ökar med 10 procent även nästa år, och investeraren behåller samma 20 000 kr i kontanter, ökar värdet till 116 800 kr (88 000 kr växer till 96 800 kr, plus 20 000 kr i kontanter). Om investeraren istället startar år två med 110 000 kr investerade i den börshandlade fonden är den värd 121 000 kr i slutet av året. Det här fenomenet – alltså en procentökning som innebär större tillväxt i takt med att investeringsgrunden växer över tid – kallas för sammansatt tillväxt. Vi anser att den sammansatta tillväxtpotentialen minskar när en del av en investeringsportfölj placeras i värdepapper som ger liten eller ingen avkastning.

Det är möjligt att vi får uppleva ytterligare marknadsvolatilitet under den andra halvan av året. Det förhindrar dock inte aktiemarknaden från att ha ett bra år. Vi anser att tjurmarknadens ekonomiska och politiska förutsättningar förblir intakta. Enligt vår mening innebär det att investerare som sitter på kontanter och väntar på att ”kusten ska bli klar” kan missa den positiva volatilitet som tjurmarknader medför. 


[i]Källa: FactSet per 2018-06-01. Nettoavkastning i SEK enligt indexet MSCI World, 2017-12-29 till 2018-05-31.

[ii]Källa: FactSet per 2018-06-01. Nettoavkastning i SEK enligt indexet MSCI World, 2018-01-23 till 2018-02-08.

[iii] Ibid. 2018-12-03 till 2018-03-23.

[iv] Ibid. 2017-12-31 till 2018-05-31.

[v]Källa: FactSet per 2018-05-22. Nettoavkastning i SEK enligt indexet MSCI World. Korrigeringsdatum: 2010-04-27 till 2010-07-02, 2011-02-18 till 2011-08-19 och 2015-04-15 till 2016-02-11.

[vi]Källa: FactSet per 2018-06-01. Nettoavkastning i SEK enligt indexet MSCI World, 2009-03-09 till 2018-05-31.

Att investera på finansmarknaden innebär en risk för förlust och det finns inga garantier för att hela eller något av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringars värde och inkomster kommer att variera utifrån globala finansmarknader och internationella växelkurser för valutor.